Återställ skyndsamt lamporna till vakten vid huvudentrén

Jonas Nordin berättar på Historiska museets specialblogg för utgrävningen av Gamla Stockholm om sin pappas morfars kaffekopp, en kopp som släktingen på något sätt fått med sig hem från Stockholmsutställningen 1897. Kanske hade han fått tag på den under sista utställningsdagen när allmänheten vid stängningsdags började plundra hela området för att få med sig minnessaker hem.

Utställningens officiella avslutning skulle hållas klockan fem på eftermiddagen söndagen den 3 oktober. Efter ett tal av utställningens generalkommissarie, överståthållare Gustaf Tamm, hördes fanfarer, saluter och hurrarop. Varefter kaoset utbröt. Publiken började roffa åt sig alla möjliga saker: serviser på matställena, innehåll i utställningsmontrar, ja till och med lyktor från träden – lyktor som användes vid illuminationsskådespelen på kvällarna. Kanske hade det kunnat undvikas om vaktmanskapet ingripit snabbare. Men många drogs med i det hela och i tidningen stod det efteråt att det inte minst var s.k. ”bättre” folk som skämde ut sig. Flera personer anhölls för stöld.

Just de där lyktorna var extra minnesvärda. Så här skriver Harry Sandberg i boken ”En södergrabb berättar” (1957):

Illuminationskvällarna kommer jag särskilt ihåg. Många tusen små olikfärgade lampor hängde som kulörta lyktor runt gångarna. De var inte större än en kaffekopp och inuti dem satt ett kort, men brett stearinljus, som naturligtvis måste tändas för hand. Hur det arbetet var organiserat kommer jag inte ihåg, men jag minns att på utställningens sista dag försvann alla lamporna, inte en fanns kvar. De togs som minne – liksom många andra lösa inventarier – av besökarna som god pris.

Att vid sådana här tillfällen sno med sig saker hade utvecklats till en tradition bland stockholmarna under slutet av 1800-talet. När gamla Operakällaren stängdes hade folk redan lagt beslag på stora delar av inredningen. Liknande var situationen när Hotell Rydberg slog igen två decennier senare.

Dagarna efter Stockholmsutställningens stängning berättades i tidningarna om plundringen:

Å flere af hufvudstadens gator kunde man under gårdagen iakttaga personer som utbjödo till salu ”jätteutställningsljus” a 3 kr. pr st, ”smöör-gååsalistor från Sancta Giertrudz gillestuwa” m. m. i de flesta fall sannolikt annekterade ”utställningsminnen”.

Stölderna sågs inte med blida ögon från utställningsledningen, speciellt inte vad gäller lyktorna. Följande uppmaning infördes i tidningarna:

Bland de många större eller mindre föremål, som den ”stora allmänheten” på afslutningsdagen ute i sommarstaden förde med sig hem från utställningen i den vackra afsigten att skaffa sig ett eller flere ”minnen” af dagen, voro också några hundra eller tusen af de små illuminationslamporna. De, som den dagen haft lamporna till låns, torde få anse lånet förfallet och uppsagdt genom nedanstående upprop:

Under utställningens sista dag medtogs af den besökande allmänheten, bland annat, ett betydande antal små kulörta illuminationslampor. Som detta till stor del torde få skrifvas på en hos allmänheten rådande föreställning, att det skulle existera en viss rättighet att vid liknande tillfällen utan vidare tillägna sig minnen, samt utställningen, som måste hålla ägaren af lamporna, en engelsk firma, skadelös för den lidna förlusten, genom hvad som sålunda inträffat fått vidkännas afsevärda kostnader, fått uppmana hvar och en, som kommit i besittning af sådana lampor, som användts för illuminering af utställningsfältet, att skyndsammast återställa desamma till vakten vid hufvudentrén.
Stockholm den 10 oktober 1897.
På förvaltningsutskottets vägnar:
Gust. Tamm / Carl L. Bendix
  

Besökarna plundrar utställningen på alla lösa föremål. Hr Stockholm själv bär här iväg med Liljeholmens stearinfabriks 37 meter höga ljusstake, i vars bottenplan låg en sal där ljustillverkningen demonstrerades. Längst upp på ljuset sitter utställningens generalkommissarie Gustaf Tamm. Notera även de åtråvärda illuminationslyktorna som hr Stockholm lagt beslag på. Teckning av Hjalmar Eneroth ur skämttidningen Nya Nisse, 9 oktober 1897.

Besökarna plundrar utställningen på alla lösa föremål. Hr Stockholm själv bär här iväg med Liljeholmens stearinfabriks 37 meter höga ljusstake, i vars bottenplan låg en sal där ljustillverkningen demonstrerades. Längst upp på ljuset sitter utställningens generalkommissarie Gustaf Tamm. Notera även de åtråvärda illuminationslyktorna som hr Stockholm lagt beslag på. Teckning av Hjalmar Eneroth ur skämttidningen Nya Nisse, 9 oktober 1897.

Annonser

Nu börjar utgrävningen av Gamla Stockholm

Måndagen den 18 augusti inleder Historiska museet en två veckor lång utgrävning av en liten ö i en vik längs Djurgårdens norra strandlinje vid Lejonslätten. Ön är konstgjort anlagd och härrör från 1897 när Allmänna Konst- och Industriutställningen – d.v.s. den stora Stockholmsutställningen – gick av stapeln här på västra Djurgården. På ön och på udden öster om den lilla viken byggdes inför utställningen upp en av dess stora attraktioner, en rekonstruktion av Stockholm som det kunde ha sett ut sent på 1500-talet. 

Byggnaderna gjordes av förståeliga skäl inte i naturlig storlek, utan man höll sig någonstans mellan skala 1:2 och 1:3. Men genom perspektivförskjutningar skapade man illusionen av att husen var mycket högre. En del av husen var bara avancerade kulisser, medan andra var mer stabilt byggda och innehöll souvenirbutiker eller matställen. För att komma in i Gamla Stockholm passerade man den lilla ön som föreställde Helgeandsholmen. På ön låg Mynthuset/Myntmästarens hus (där besökaren kunde köpa souvenirer i form av medaljer och mynt) och Helgeandshuset (där man kunde gå in och vila fötterna en stund). Runt ön fanns en stor mur.

Utgrävningen av ön är öppen för allmänheten kl 12-16.30 varje dag 18-31 augusti. De första fem dagarna är det professionella arkeologer som letar spår efter utställningen på denna ö som varit i princip orörd sedan 1897. Resten av tiden är det möjligt för alla som är intresserade att själva delta i grävandet. Mer information om alltihop finns på projektets blogg.

Parallellt med att projektet pågår tänkte jag här på Svenska Panoptikon skriva lite om denna utställningsattraktion, ”Gamla Stockholm”. I detta första inlägg passar jag på att återge några bilder ur tidskriften Årets minnen nr 4 (11 augusti) 1897. Här kan man se hur några av de rekonstruerade husen såg ut. På den inledande kartan kan man lokalisera var de olika byggnaderna var belägna. Jag återkommer senare under veckan med fler bilder från Gamla Stockholm.

 

Karta över Gamla Stockholm på Allmänna konst- och industriutställningen 1897

Karta över Gamla Stockholm på Allmänna konst- och industriutställningen 1897

 

Gamla Stockholm, sett från Norrströms norra strand

Gamla Stockholm (1897): Gamla Stockholm, sett från Norrströms norra strand

Södra och västra sidorna av Slottets stora borggård

Gamla Stockholm (1897): Södra och västra sidorna av Slottets stora borggård

ta Gertruds gille

Gamla Stockholm (1897): Utsikt från Slottsporten mot S:t Niklas port och S:ta Gertruds gille

Bollhuset och Braheska huset

Gamla Stockholm (1897): Bollhuset och Braheska huset

Utsikt från Storkyrkans norra sida över Slottets västra sida

Gamla Stockholm (1897): Utsikt från Storkyrkans norra sida över Slottets västra sida

Utsikt nedåt Stålsgränden och Norderport

Gamla Stockholm (1897): Utsikt nedåt Stålsgränden och Norderport

Skyttemuren mellan Norderport och Slottet

Gamla Stockholm (1897): Skyttemuren mellan Norderport och Slottet