Så byggdes Gamla Stockholm

Arkitekten Fredrik Lilljekvist tog till många knep för att skapa Stockholmsutställningens populära attraktion Gamla Stockholm, vilket man förstår när man läser Ulf Sörensons utmärkta bok ”När tiden var ung – arkitekturen och Stockholmsutställningarna 1851, 1866, 1897, 1909”.

Förutom den anlagda ön som fick representera Helgeandsholmen så byggdes en del av husen på pålar ute i vattnet för att få extra yta utöver den mark som udden Framnäs erbjöd. (Just nu pågår Historiska museets utgrävning av den anlagda ön – mer om detta på deras blogg.)

Gamla Stockholm under byggnation

Gamla Stockholm under byggnation

En del av husen visste man inte hur de egentligen såg ut på 1500-talet, utan för exempelvis Mynthuset användes ett hus från Vadstena som modell. Några hus inne i själva staden hämtade drag från hus i t ex Visby, medan andra hus fanns mer väldokumenterade och lättare kunde rekonstrueras.

En del saker som besökaren såg var verkligen äkta: det var riktig stenläggning på gatorna, många hus hade riktigt taktegel och vissa gamla möbler och portar hade forslats dit för öka autenciteten. Men mycket var förstås fejk. För att få rätt känsla på tegelväggar och stenmurar hade man gjort avtryck av äkta sådana och sedan gjort gipsgjutningar som målades och fästes på de bräder som utgjorde stommen i byggnaden. Andra byggnader hade uppförts på riktigt sätt, såsom korsvirkeshus och trähus, men sedan hade man behandlat ytorna så att de skulle se gamla ut.

Hörnet av Stålsgränden och Smedjegatan

Gamla Stockholm (1897): Hörnet av Stålsgränden och Smedjegatan

Utsikt framåt Smedjegatan mot Trångsund

Gamla Stockholm (1897): Utsikt framåt Smedjegatan mot Trångsund

Utsikt framåt Trångsund mot Stortorget

Gamla Stockholm (1897): Utsikt framåt Trångsund mot Stortorget

Stortorgets södra och östra sidor

Gamla Stockholm (1897): Stortorgets södra och östra sidor

Rådhusets framsida samt Kåken och Brunnen på Stortorget

Gamla Stockholm (1897): Rådhusets framsida samt Kåken och Brunnen på Stortorget

Övre eller västra sidan av Stortorget

Gamla Stockholm (1897): Övre eller västra sidan av Stortorget

Tidskriften ”För svenska hem” utgav som gratisbilaga en ”revy i bild och ord” över utställningen. I skriften påpekas att Gamla Stockholm ”utgjort utställningens clou”. 12 000 besökare om dagen hade denna attraktion. Sedan är det frågan om folk gick dit för att se de rekonstruerade byggnaderna – eller om det var alla nöjen som lockade. För inne i husen på detta område fanns några av hela utställningens mest intressanta uppfinningar och moderniteter. Men mer om detta i ett kommande inlägg.

Ett annat populärt nöje var de dagliga slagsmålen på Stortorget i Gamla Stockholm. Varje dag klockan tre rök några knektar ihop och det var inte alla besökare som förstod att det var ett arrangerat slagsmål utan det fanns de som försökte ingripa och sära på bråkmakarna.

Soldatslagsmål på Stortorget - teckning av P. Hedman

Gamla Stockholm (1897): Soldatslagsmål på Stortorget - teckning av P. Hedman

Nu börjar utgrävningen av Gamla Stockholm

Måndagen den 18 augusti inleder Historiska museet en två veckor lång utgrävning av en liten ö i en vik längs Djurgårdens norra strandlinje vid Lejonslätten. Ön är konstgjort anlagd och härrör från 1897 när Allmänna Konst- och Industriutställningen – d.v.s. den stora Stockholmsutställningen – gick av stapeln här på västra Djurgården. På ön och på udden öster om den lilla viken byggdes inför utställningen upp en av dess stora attraktioner, en rekonstruktion av Stockholm som det kunde ha sett ut sent på 1500-talet. 

Byggnaderna gjordes av förståeliga skäl inte i naturlig storlek, utan man höll sig någonstans mellan skala 1:2 och 1:3. Men genom perspektivförskjutningar skapade man illusionen av att husen var mycket högre. En del av husen var bara avancerade kulisser, medan andra var mer stabilt byggda och innehöll souvenirbutiker eller matställen. För att komma in i Gamla Stockholm passerade man den lilla ön som föreställde Helgeandsholmen. På ön låg Mynthuset/Myntmästarens hus (där besökaren kunde köpa souvenirer i form av medaljer och mynt) och Helgeandshuset (där man kunde gå in och vila fötterna en stund). Runt ön fanns en stor mur.

Utgrävningen av ön är öppen för allmänheten kl 12-16.30 varje dag 18-31 augusti. De första fem dagarna är det professionella arkeologer som letar spår efter utställningen på denna ö som varit i princip orörd sedan 1897. Resten av tiden är det möjligt för alla som är intresserade att själva delta i grävandet. Mer information om alltihop finns på projektets blogg.

Parallellt med att projektet pågår tänkte jag här på Svenska Panoptikon skriva lite om denna utställningsattraktion, ”Gamla Stockholm”. I detta första inlägg passar jag på att återge några bilder ur tidskriften Årets minnen nr 4 (11 augusti) 1897. Här kan man se hur några av de rekonstruerade husen såg ut. På den inledande kartan kan man lokalisera var de olika byggnaderna var belägna. Jag återkommer senare under veckan med fler bilder från Gamla Stockholm.

 

Karta över Gamla Stockholm på Allmänna konst- och industriutställningen 1897

Karta över Gamla Stockholm på Allmänna konst- och industriutställningen 1897

 

Gamla Stockholm, sett från Norrströms norra strand

Gamla Stockholm (1897): Gamla Stockholm, sett från Norrströms norra strand

Södra och västra sidorna av Slottets stora borggård

Gamla Stockholm (1897): Södra och västra sidorna av Slottets stora borggård

ta Gertruds gille

Gamla Stockholm (1897): Utsikt från Slottsporten mot S:t Niklas port och S:ta Gertruds gille

Bollhuset och Braheska huset

Gamla Stockholm (1897): Bollhuset och Braheska huset

Utsikt från Storkyrkans norra sida över Slottets västra sida

Gamla Stockholm (1897): Utsikt från Storkyrkans norra sida över Slottets västra sida

Utsikt nedåt Stålsgränden och Norderport

Gamla Stockholm (1897): Utsikt nedåt Stålsgränden och Norderport

Skyttemuren mellan Norderport och Slottet

Gamla Stockholm (1897): Skyttemuren mellan Norderport och Slottet